Det finns en djupt rotad föreställning om att det naturenliga är det eftersträvansvärda.
Hämtat från "Forskning & Framsteg".
Se länk http://fof.se/tidning/2006/5/ekologisk-odling-gynnar-varken-miljon-eller-konsumenterna
Det finns en djupt rotad föreställning om att det naturenliga är det eftersträvansvärda. Det gäller inte minst vår modernäring jordbruket. Odling utan handelsgödsel och bekämpningsmedel, som i ekologisk odling, skulle vara ett sätt att nå detta mål. Den påstås vara skonsammare mot miljön och tära mindre på jordens resurser än vanligt jordbruk. Handelsgödsel får heta konstgödsel och bekämpningsmedlen kallas gifter. Av det naturenliga följer att organiskt avfall - det vill säga gödsel från djur och komposterade växtdelar - skulle kunna användas utan miljöproblem.
Svensk odlingsmark hade före industrialismen överlag låga halter av växtillgänglig fosfor och på vissa håll även av kalium, magnesium och mikronäringsämnen. Det årliga tillskottet av kväve genom biologisk fixering via ärtväxter var låg, kanske 50 kilo per hektar. Ett stort behov av kalkning fanns nästan överallt. Skördarna var högst en femtedel av dagens.
Först med industriframställd handelsgödsel kunde odlingsmarkens innehåll av nödvändiga växtnäringsämnen gradvis höjas. Tack vare denna gödsel finns i dag en hög bördighet uppbyggd i åkermarken nästan överallt i Sverige. Ekologisk odling bedrivs nästan uteslutande på sådan uppgödslad mark, och praktiskt taget alla fältförsök som jämfört ekologisk och vanlig odling har utförts på sådan mark. Jämförelserna säger alltså ingenting om den långsiktiga skördenivån.
Vid sitt hundraårsjubileum utsåg Nobelstiftelsen de fem viktigaste prestationerna som prisbelönats under årens lopp. En av dem var metoden att framställa handelsgödselkväve ur luften, och motiveringen var att denna uppfinning betytt mer än något annat för världens livsmedelsförsörjning. Ofta framhålls att tillverkningen kräver mycket energi, en liter olja per kilo kväve, men utbytet av handelsgödselkvävet är faktiskt tio gånger större än insatsen. Dessutom är oljan på väg ut och kommer att ersättas av förnybar energi.
När man skördar en åker tar man bort växtnäring. Bara en mindre del kan återcirkuleras genom organiskt avfall. Den naturliga mineralvittringen i åkermarken ger ett mindre årligt tillskott, men det tas ur ett ändligt förråd. Svavel är faktiskt ett ämne som tar slut i marken före fosfor och mikronäringsämnen, i synnerhet som svavelnedfallet från luften numera har minskat drastiskt. De naturliga förråden av svavel i marken beräknas ta slut inom hundra år. Markens bördighet behöver därför vidmakthållas med gödsling och kalkning för att skördenivån ska bli bra.